Dans-terapi?

Finns det något mer perfekt avslut på dagen än ett maxat So You Think You Can Dance-avsnitt? Jag kan nog inte tänka mig det. Detta program har alla kvalitéer som behövs - man skrattar lite, fäller några tårar, får gåshud över hela kroppen och inser att man själv har myyycket kvar att lära. Och att man antagligen borde satsa på modernt om man vill komma lite längre än undervisning här i livet. Så det är nog steg 2. Frågan är bara när man kommer just dit...? För en sak har jag lärt mig när det kommer till detta yrke - man ska aldrig vara nöjd! Man kan vara nöjd med det man har ådstakommit, men aldrig vara nöjd = inte anstränga sig mer.

Har man redan kommit en bit på vägen (som jag har) så känns det ju ganska dumt att sluta. Har man kommit från 0 till 1 har man ju redan bevisat för sig själv att det går att ta sig längre framåt. Så då är det bara att fortsätta i samma riktning. För ingenting är omöjligt (okej, om det totalt inte gå från början så kanske man ska välja en annan väg, vad det än handlar om), men i alla fall - Ingenting är omöjligt så länge man är villig att ge det lilla extra som krävs! Man kan göra precis allt som man vill, bara man vill tillräckligt mycket. Och har en del tålamod.

Jag tror just det sistnämnda är det som skiljer oss åt, dom som kommer till nästa steg och dom som står kvar. Det handlar om tålamod. Att ge upp innnan man är klar påverkar inte bara just det man ger upp, utan en själv som person. Jag tycker, och tror, att det är viktigt för en själv att verkligen bevisa för sig själv att man kan göra det man vill, klara sina mål.

Så ett litet tips (här i slutet av min blogg-session, rena terapin) är att sikta högt, men inte åt helvette. Alltså rimligt, men inte för lätt. Precis bortom den punkten som man tror är lagom. Där är det perfekt!

Today is a good day!

Jag skulle vilja beskriva denna dagen med ett ord, men jag hittar det tyvärr inte (det kanske kommer till mig när jag väl har kommit igång med mitt skrivande). Jag kan dra en lite resumé om denna dagen.
Först och främst: sol! Äntligen lite värme på benen så man kan ta på sig dom näst intill bortglömda shortsen, dom grät i garderoben. Jag lovar.
Och sen en sväng till stan för att träffa min elev och ha en mumsig fika.
Sen gymmet för att bränna fikan och kunna äta mer - alltid lika skönt.
Därefter hem med Jossan för att kolla på matchen. CHILE! 1-0, fantabolous!

Och sen har vi bestämt oss för att åka och kolla på en liten valpis nu i helgen! Jag dööör när jag ser den! Den är helt perfekt: liten, lurvig och alldeles, alldeles... underbar!

Sen som alltid har min älskling varit perfekt även denna dag. Som alla dagar. Jag är kär!

Japp, dagen har varit fantastisk (jag tror det var det ordet som jag letade efter innan, fast något lite mer exotiskt. Fantastiskt känns så vanligt. extra ordinär kanske?) och jag hoppas att det kommer fler dagar som denna! Jag tror i och för sig att morgondagen kan mäta sig med denna, med tanke vad som står på schemat! Men detta är ännu ett mysterium! Så vi tar det i morgon istället.

Det känns som om livet är på en topp just nu. Jag är verkligen lycklig med livet, precis som det är. Tänk om alla fick ha det så här varje dag, då skulle det vara fred på jorden - for sure!

Peace and love


Sol?

Jag undrar om det är så att meteorologerna är överopptimistiska, totalt inkompetenta eller bara inte vill att alla svenskar ska falla i djup depression? Det utlovas hela tiden att det ska bli en "riktigt varm och fin helg" dom senaste 4 veckorna - men än en gång har denna förutspåning gått helt åt helvette då det idag är 13 grader och mulet!

Men jag är 20 år nu och jag tycker att efter 20 somrar i Sverige borde man ha lärt sig. Så jag förväntar mig ingenting längre utan ser det snarare som lite pluspoäng om det skulle trilla in några soldagar i regnperioden. Och om man nu så gärna vill ha sol så är det bara att boka en sista-minuten (om man har råd då, of course) och avnjuta den någonstans längs medelhavet där meteorologerna kan få nytta av sin sol-opptimism!


Utsmyckning

Nu har jag äntligen gjort det! Efter många turer fram och tillbaka till diverse olika studios överkom jag min rädsla och bara gjorde det! Så numera har jag ett fint litet smycke i min läpp - och jag stortrivs! Jag har tänkt att göra det jättelänge, men varje gång jag har gått in till en piercare så har jag gått därifrån med tanken "en annan dag, för idag passar det inte så bra pga. bla bla...". Men denna gången som jag gick in hade jag inga ursäkter - det var helt enkelt dax att bara göra det. För om det inte passar kan man ju faktiskt bara ta ut den. Men som sagt, jag trivs jättebra i den, så det får sitta kvar ett bra tag! :)

Utöver mitt tillägg till mitt ansikte har det inte hänt så jättemycket. Träffat min kära mamma idag som skämde bort mig en aningen. Men vad ska man göra? Jag kommer också att göra det med mitt (mina?) barn sen ändå. Så det liksom går på ett ut i slutändan!

Men nu är det dax att sova lite! Ha det super! PEACE!

Fotbolls VM gör mig till en annan människa

Jag är verkligen årets VM-nörd. Jag kollar (nästan) på alla matcher som visas, även om inte Sverige är med! Jag är aningen chockad över mig själv, jag som trodde att jag endast följde VM och dylikt på grund av mina starka känslor till hemlandet - men ack så fel jag hade. Det är inte bara det att jag kollar på matcherna, utan jag har liksom koll på lagen! Typ att Drogba är skadad men att han fick hoppa in och spela idag ändå (svennis bestämmer), för att hans stöd-ställning för skadan blev godkänd. Och inte nog med detta så kan jag massa namn på spelare i typ alla lag (vilket säkert alla andra fotbollstöntar kan, men ta då hänsyn till att jag är nybiliven nörd!)

Och nu för att maxa min nördkapacitet och dessutom öka spänningen inför och under matcherna har jag skapat mig ett eget expekt-konto! :D Och nej, jag tror inte att jag kommer att bli rik (bara så vi har utklarat detta). Och jag kommer inte att satsa hela mitt sparkapital (fast om jag gjorde det och fick rätt skulle jag ju bli rik, men NEJ.)

Så idag är det Chile-Honduras som gäller! Goooo Chile! Så snart dyker Andrea och Fabian upp här för att följa denna spännande match med lite snacks och Cola! Stort LIKE!

Peace!

För att jag känner för det!

Ja, nu var det väldans längesen jag satte mig ner för att filosifera här i min lilla blogg. Anledningen är att jag har haft annat för mig och inte riktigt varit i mood för att skriva av mig. Men det är aldrig försent för en update!

Så nu har det hänt mycket - kanske inte just idag då vi (Andrea, våran nya inneboende, Juan och Jag) har spenderat hela dagen i soffan, degandes och ätandes onyttigheter så som pizza och annan välförtjänad bakis/söndags-kost. Igår var det party party på Nef (aldrig fel), efterkäk på Mcdonalds och hem-promenad i gryningen. Perfekt!

Utöver det har det gått en hel vecka nu utan dans! (Förutom på krogen och 2 solon i nordstan på Jammet då. Och typ 1 timme på Illmatic sessions. Plus 2 timmar salsa på liseberg... Och koreograferandet i Andreas kök samt waacking solorna på konsum/busshållplatsen/köket. Men bortsätt från det då).

Och efter allt slit jag har haft denna våren så har jag gett mig en liten present - jag har för första gången inhandlat ett par sneakers för ordinarie pris! Bara för att jag ville ha dom! Helt underbart! Dom är sköna, snygga och varje gång jag ser dom på mina fötter ler jag av förtjusning, ett litet lyckopiller helt enkelt! Så dom fyller verkligen dom rätta funktionerna.

Det var också något som jag tänkte på härrom dagen. Jag brukar alltid säga att jag inte är så "tjejig". Men sen tänkte jag efter: Jag älskar skor (alla typer av skor, sneakers, högklackat - you name it, i like it!), jag älskar väskor (stora som små) och jag älskar att fixa mina naglar (blåa, lila, rosa - alltid färg!).
Jag tror bara att jag kör med den ursäkten för att folk lättare ska förstå, eller snarare inte bli stötta av mig. Så istället för att säga "det är så sjukt skönt och jag är snygg i losefit och jag tycker att jag är rätt fin utan smink och massa fix... jag är tillräckligt självsäker för att klara mig utan andra människors bekräftelse" så säger man helt enkelt att man inte är så tjejig. Folk liksom tar det på ett bättre sätt. Och jag kan förstå varför :P

Men hur som helst - life is life - I am me. Och jag älskar min man och jag njuter av tillvaron!
Peace!

Sommarjobb!

Allt här i livet är ett enda stort kopplingsschema. Det ena leder till det andra och om man väljer fel ledning så kan allt skita sig. Men väljer man rätt flyter det liksom på, fler ljus tänds och fler vägar öppnas. (Daaamn, deep shit)

Och nu i mitt livs kopplingsschema har det dykt upp ny väg - till årets sommarjobb! Yay!
Jag sökte jobbet via min goda vän Andrea, som så snällt rekomenderade mig för chefen och jag fick det! Vilket ska bli så sjukt kul! Så jag är nu nya GB-clownen 2010. Vi (jag, Andrea och Josefin) ska rulla runt i en liten röd cab genom sverige och dansa folk till glass-sug. Vi ska föreställa GB-clownens smekmånad - in love.
Så om man vill se mig dansa i en gigantisk GB-clowns-dräkt ska man hålla till i Sthlm, Gbg, Båstad, Öland, Varberg eller Åhus i sommar! För där springer vi runt och sprider glassglädje!

Peace!

RSS 2.0