För att jag känner för det!
Ja, nu var det väldans längesen jag satte mig ner för att filosifera här i min lilla blogg. Anledningen är att jag har haft annat för mig och inte riktigt varit i mood för att skriva av mig. Men det är aldrig försent för en update!
Så nu har det hänt mycket - kanske inte just idag då vi (Andrea, våran nya inneboende, Juan och Jag) har spenderat hela dagen i soffan, degandes och ätandes onyttigheter så som pizza och annan välförtjänad bakis/söndags-kost. Igår var det party party på Nef (aldrig fel), efterkäk på Mcdonalds och hem-promenad i gryningen. Perfekt!
Utöver det har det gått en hel vecka nu utan dans! (Förutom på krogen och 2 solon i nordstan på Jammet då. Och typ 1 timme på Illmatic sessions. Plus 2 timmar salsa på liseberg... Och koreograferandet i Andreas kök samt waacking solorna på konsum/busshållplatsen/köket. Men bortsätt från det då).
Och efter allt slit jag har haft denna våren så har jag gett mig en liten present - jag har för första gången inhandlat ett par sneakers för ordinarie pris! Bara för att jag ville ha dom! Helt underbart! Dom är sköna, snygga och varje gång jag ser dom på mina fötter ler jag av förtjusning, ett litet lyckopiller helt enkelt! Så dom fyller verkligen dom rätta funktionerna.
Det var också något som jag tänkte på härrom dagen. Jag brukar alltid säga att jag inte är så "tjejig". Men sen tänkte jag efter: Jag älskar skor (alla typer av skor, sneakers, högklackat - you name it, i like it!), jag älskar väskor (stora som små) och jag älskar att fixa mina naglar (blåa, lila, rosa - alltid färg!).
Jag tror bara att jag kör med den ursäkten för att folk lättare ska förstå, eller snarare inte bli stötta av mig. Så istället för att säga "det är så sjukt skönt och jag är snygg i losefit och jag tycker att jag är rätt fin utan smink och massa fix... jag är tillräckligt självsäker för att klara mig utan andra människors bekräftelse" så säger man helt enkelt att man inte är så tjejig. Folk liksom tar det på ett bättre sätt. Och jag kan förstå varför :P
Men hur som helst - life is life - I am me. Och jag älskar min man och jag njuter av tillvaron!
Peace!
Så nu har det hänt mycket - kanske inte just idag då vi (Andrea, våran nya inneboende, Juan och Jag) har spenderat hela dagen i soffan, degandes och ätandes onyttigheter så som pizza och annan välförtjänad bakis/söndags-kost. Igår var det party party på Nef (aldrig fel), efterkäk på Mcdonalds och hem-promenad i gryningen. Perfekt!
Utöver det har det gått en hel vecka nu utan dans! (Förutom på krogen och 2 solon i nordstan på Jammet då. Och typ 1 timme på Illmatic sessions. Plus 2 timmar salsa på liseberg... Och koreograferandet i Andreas kök samt waacking solorna på konsum/busshållplatsen/köket. Men bortsätt från det då).
Och efter allt slit jag har haft denna våren så har jag gett mig en liten present - jag har för första gången inhandlat ett par sneakers för ordinarie pris! Bara för att jag ville ha dom! Helt underbart! Dom är sköna, snygga och varje gång jag ser dom på mina fötter ler jag av förtjusning, ett litet lyckopiller helt enkelt! Så dom fyller verkligen dom rätta funktionerna.
Det var också något som jag tänkte på härrom dagen. Jag brukar alltid säga att jag inte är så "tjejig". Men sen tänkte jag efter: Jag älskar skor (alla typer av skor, sneakers, högklackat - you name it, i like it!), jag älskar väskor (stora som små) och jag älskar att fixa mina naglar (blåa, lila, rosa - alltid färg!).
Jag tror bara att jag kör med den ursäkten för att folk lättare ska förstå, eller snarare inte bli stötta av mig. Så istället för att säga "det är så sjukt skönt och jag är snygg i losefit och jag tycker att jag är rätt fin utan smink och massa fix... jag är tillräckligt självsäker för att klara mig utan andra människors bekräftelse" så säger man helt enkelt att man inte är så tjejig. Folk liksom tar det på ett bättre sätt. Och jag kan förstå varför :P
Men hur som helst - life is life - I am me. Och jag älskar min man och jag njuter av tillvaron!
Peace!
Kommentarer
Trackback
