Tydligen, trots att vi har ställt om klockan, så tycker min kropp att det är läge att gå upp klockan 8:00 på morgonen. Även om jag inte har något som helst att göra! Missförstå mig rätt, det är jätteskönt att gå upp tidigt, men det hade varit skönt att ligga kvar och sova någon dag, i alla fall typ en. Det här året! 

Sedan jag började på Åsa har jag tydligen kommit in i någon typ av rutin som säger till mig att på veckodagarna ska jag sova klockan 22.00 (ibland till och med 20:30!) och gå upp sådär lagom till frukosten som börjar 7:30. Helgerna däremot är helt annorlunda! Då är det läggdags tidigast 01:00 (brukar snarare bli vid 04:00) och uppstigning lagom till frukosten kl. 13.00. Visserligen får jag sova längre på helgen, men den typ av sömn är inte lika skön. Det kan kanske ha något att göra med att jag alltid verkar må så dåligt när jag vaknar på helgen. I don't see why...

Det konstiga är min kropp verkar känna av vilken veckodag det är... Jag tror inte ens att jag skulle kunna lura den till att tro något annat om jag så försökte! Skumt. Så nu är det tisdag och jag är uppe. Kaffet är påslaget och frukosten ska snart tas fram! Dagens mål är att ta mig in till stan, träffa några kompisar och andas stadsluft!

Peace!