Jag ska börja med att skriva: ÄNTLIGEN är jag hemma! Helgen har varit grym, men det är sjukligt skönt att komma hem när man har varit borta några dagar.

Så det hela lilla midsommars-äventyret började med att jag liftade upp till mitt sommarställe. Med min pappa och resten av min familj nr. 2. Väl uppe så spenderade jag en natt på vårat sommarställe som ligger mittemellan Smögen och Lysekil - ish - vilket var jättemysigt!

Midsommarafton börjades med lite blomplockning, kransbindning, midsommarlunch och dans kring stången (ståndet?). Helt enkelt som det ska vara. Vid 7-tiden, efter att ha instruerat Anna till min location (vilket resulterade i en tur igenom ett okänt villa-område, fråga mig inte hur hon lyckades, men "följ den stora vägen" verkade inte riktigt funka bra för henne...) var vi på väg till Smögen. Dock lyckades vi, när vi var mitt uppe i en väldigt djup och intressant konversation, ta fel i en rondell som ledde oss till den liten omväg på cirka en halvtimme. Så efter att ha kört i en timme, vilket egentligen bara skulle vara en halvtimmes tur, rullade vi in i Kungshamn. Och den synen. Jag har bara ett ord som passar det: DRÄGG! Så alla ni som någon gång har tänkt att åka till Smögen och campa över midsommar - Gör inte det!!! Som tur var skulle inte vi spendera våran midsommar på en camping utan hemma hos Jens och hans gäng på Smögen.

Så väl framme på plats i sommarstugan (som jämfört med våran sommarstuga var en herrgård!) var det dags att fira in att vi går mot mörkare tider, för det är väl det vi firar, right? Kvällen började med lite dans (på middags bordet), gick över till lite mer dans (på golvet, för Jens tyckte att det var bättre så), detta ledde sedan till ändlösa diskussioner om allt mellan himmel och jord, vilket senare övergick till en tripp ner till Bryggan med stort B. Vilket jag känner att vi kunde ha hoppat över för det kändes lite som om Gud hade placerat alla Drägg, med stort D, på samma ställe. Så visiten blev kort och vi återvände till stugan för att fira lite till. Hela kvällen avslutades med fyllekäk i form av popcorn, tunnbröd med mjukost och knäckebröd med smör - mmmm!

Det var helt enkelt en väldigt, väldigt rolig kväll med härliga människor. Till exempel Daniel, min nya bästa kompis, som gick runt och lurade i alla (som gick på det) att han hette Mads, var 17 år och dansk. Sedan hade vi finbesök från fyra Borås-tjejer med rolig dialekt. Fast det tog inte lång tid innan dom blev överglänsta av 2 stycken killar från Karlstad med den bredaste dialekt jag någonsin hört. Och Anna fick dom att säga "ölburksöppnare" vilket ALLA borde höra en Karlstadbo säga någon gång i sitt liv. Priceless!!!

Hela midsommar var, för att summera det hela, väldigt lyckad! :) Jag kan lätt ranka den på min topp 3! Men nu ska jag nog faktiskt ta och mysa ner mig lite i min soffa och bara chilla. För trots allt så kostar det ju lite att ha roligt...

Bordsdansen...

 

Glada tjejer! :)

 

Niklas posar på trappen där det händer!

 

Dans inne på golvet

 

Lite mindre fokuserat, men minst lika glada!

 

Ingen muckar med den tjejen!

 

Lite frisk luft!

 

MAAAAT!<3

Hela dagen fortsatte i "den trevliga fruktaffären"-andan (se tidigare inlägg). Den har liksom bara flytit på. Jag har haft en riktigt mysig dag för mig själv plus ett litet trevligt besök av Juan och Franky.

Och dagen har handlat om mig. Mig, mig, MIG. Vilket kanske låter hur ego som helst, men ibland behöver man sådana dagar. Så idag har jag lagat riktigt god mat (lax & färsk potatis) och mumsiga vaniljmuffins (om man vill ha receptet så är det bara att fråga!).

Så nu ska jag gå och lägga mig! Peace!

ÄNTLIGEN! Nu har jag, efter att ha tjatat på mig själv om detta i nästan 2 år, bokat tid för en ansiktsbehandling. Det är verkligen välbehövt här. För som alla andra tjejer (och säkert de flesta killar) så har man ju sin personliga lilla akilleshäl när det kommer till sitt utseende och min är mina hudproblem. Så nu är tiden bokad och betalad vilket känns superskönt. Den trevliga tjejen som jag bokade in min tid upplös mig också om att mina hudproblem kan vara orsakade av min överkänslighet för mjölk. Hela jag faller sönder av den där jääävla mjölken... Typiskt!

Men det kunde varit väldigt mycket värre än det här! :)

Kolla in detta:
http://www.letsdeal.se/?callback&paymentid=160482&hash=24cc97d161ceb89ca402ff13844dc789&PHPSESSID=sluo5th0elb06m2aprui0g72g0&orderRef=a649afb96b6a4066927c23062935c7dd

Efter att ha släpat mig ut sängen kl. 07.38, då jag insåg att jag inte kunde snooza längre, kändes det inte lika viktigt att gå till Vårdcentralen längre. Men jag tog mig i kragen och gjorde det ändå. Så jag tog på mig mina myskläder och vandrade ner till bussen. Väl framme på Vårdcentralen, efter denna extrema kraftansträngningen, insåg jag att självklart skulle detta inte vara slutet på mitt erlände. För när jag skulle betala (ja, sjukt ovärt att det kostar pengar att kolla om man är frisk. Tråkigt att bli äldre helt enkelt..) insåg jag att jag hade glömt mitt Visa-kort hemma! Som tur var tyckte mottagningssköterskan lite synd om mig och lät mig gå in utan att betala mot det villkor att jag skulle komma tillbaka senare. Så efter att ha haft en "utredning" med den mindre trevliga doktorn (kan kanske bero på mina myskläder...?) och efter att ha fällt några tårar (Nej, jag trodde inte det om mig själv) inne i blodprovsrummet fick jag åka hem, igen, för att sedan åka direkt tillbaka...

Men morgonen blev i alla fall lite bättre när jag bestämde mig för att gå in i den lilla fruktaffären mittemot vårdcentralen. Dom va så hiiimla fina och uppmuntrande så nu mår jag mycket bättre! Och jag hoppas att den kommer fortsätta vara bra nu :)

Peace!

Idag, tror jag i alla fall, att jag har satt nytt personligt rekord i "chilling". Jag har haft en heldag hemma som har bestått av att måla naglarna, äta chokladbollar och kolla på dåliga TV-serier så som Bachelorette & Paris Hilton's BFF. Dock hade jag ett litet avbrott från mitt chill-mode där jag gick ut och sprang, men det räknas knappt. Det har helt enkelt varit en väldigt ovanlig dag i min värld, men väääldigt skön. Jag kan tänka mig att göra det här igen. Jag tänkte av sluta denna dag med att lägga mig tidigt. Eller i alla fall tidigare än normalt, så jag kan vända tillbaka dygnet litegrann igen.

Jag trivs bra såhär. Jag trivs med mig själv och det känns väldigt bra. Jag uppskattar liksom mitt eget sällskap, vilket kanske låter lite konstigt. Men det är skönt... Jag är helt enkelt bekväm.

Så nu tänkte jag återgå till mitt chill och kolla på någon mindre rolig serie!

Jag kände att jag inte kunde vänta längre, det var lika bra att få det gjort, överstökat liksom. Och efter helgens event är min oskuld nu tagen (alltså min hiphop-battle-oskuld för att klara ut det hela). Det var nice som fan, men sjukt svååårt! Inte alls samma grej som att battla i house. Vilket antagligen är på grund av att ett battle i house inte riktigt är ett "battle", mer som en liten soft solo-stund där man jammar loss i en cypher. Hur som helst så var det kul med hiphopen och jag är sjukt taggad till att träna nu! :) (Vilket jag kanske borde gjort innan jag battlade, men men.) Nu har jag funnit inspiration! Yay!

I fredags kan man ju inte precis säga att det gick jäääättebra, men det kändes helt okej. Idag, däremot, kändes det lite bättre! I alla fall i mitt sista solo för då kändes det som att jag kom in i det hela ordentligt och det var niiiice. Jag vill helt enkelt göra det igen! Tyvärr så vann vi ju inte, jag körde ihop med Nadia och vi gick under det inofficiella namnet White Chicks, men det var ändå soft. Vi kom till final i ett minst sagt lite struligt arrangemang ute i Bergsjön, men tyvärr så tog vi inte hem det. Först blev det tie och sen loosade vi, vilket var lite segt. Men hur som helst så kändes det skönt att ha battlat. Och jag kommer att göra det igen! :D Yahooo!

Peace <3

Jag har nu, efter att ha ätit tre knäckebröd med ost och hallonmarmelad, intagit min rätta position framför datorn. Andrea står och diskar och jag sitter här och chillar/står för underhållningen. Det är alltså ombytta roller i vårat förhållande idag. Vanligtvis brukar jag gå runt och städa samtidigt som Andrea plonkar på mitt piano och sjunger fantastiska toner. Jag brukar oxå sjunga då, men lite mer för mig själv och lite mindre fantastiskt... Det känns lite som om jag förstör viben annars.

Hur som helst så är det en bra dag idag. Vi chillar och har skor på oss inomhus, vilket ger en känsla. För ÄNTLIGEN är vi lediga samtidigt :) Hipp hipp hurra! Och detta ska firas med en smarrig pizza - mmmm! Jag återkommer snart med smarriga detaljer om dagens händelser.

Och ett litet tips till alla som har hund och bor i Härlanda området. Undvik en man i 50-års åldern på en blå cyckel - han gillar dig inte! Och mer om detta senare, för nu ska jag och Andrea ut på äventyr. Ish...

PEACE <3

Vad är det med äldre människor (alltså 30-plussare) att stava ordet "schysst" med stavningen "juste"? I don't get it. Om man nu ska vara lite "hipp" och använda detta ord så kan man väl också ta till sig den allmänt använda och accepterade stavningen? Det blir liksom helt plötsligt inte lite schysst utan den...

Nu är framtiden bestämd, domen har fallit. Jag ska lämna denna stad för att avtjäna min tid inne i den djupa skogen. Det är ett 1-årigt långt straff grundat på vårdslöst missbruk av den allmäna rätten att dansa. Straffet består av hänsynslös fysträning och mördande dansklasser. SÅ JÄVLA NIIIICE! :D

Japp, nu är det bestämt! Åsa Folkhögskola är nästa anhalt (anstalt?) i mitt liv. Allting är fixat - lägenheten uthyrd (ish, Moa ska hyra och vi har lagt ett "muntligt" kontrakt över FB) och jobben lagda på is. Och just nu kunde det inte kännas bättre :D Detta är precis vad jag behöver just nu. Komma iväg, träffa nya människor (inte för att det är något fel på dom gamla) och bara träna, träna, TRÄNA!

Även om jag nu känner glädje, så finns det två saker som gnager lite på mig:
1. Alla mina fina elever som jag överger. Men frukta ej! Jag kommer tillbaka - starkare och bättre (förhoppningsvis).
2. Min lilla doggis! Kommer att sakna ihjäl mig efter min roomie Morrisito! Han är ju trots allt min son och min stöttepelare genom livet! Och tyvärr så är han ju inte så bra på att hålla kontakten via varken telefon eller facebook. Så det blir lååånga stunder som vi kommer att vara ifrån varandra... Som tur är så ska världens absolut bästa mamma och styvpappa passa honom när jag är borta! :D Tänk att man kan ha sån tur! <3