Vissa åker till landet för att slappna av, njuta av lugnet som ligger i luften, doften som är fri från avgaser, helt enkelt för att bara kunna slappna av - men inte jag. Det funkar verkligen inte för mig! Hur mycket jag än vill att det ska gå så går det inte. Jag är evigt dömd att misslyckas att slappna av i detta fridfulla landskap.
För så här ligger det till: om jag inte har några andra alternativ än att ta det just lugnt, blir jag sjuuuukt rastlös. Inte för att jag inte kan slappa hemma, men här funkar det inte. Jag tror det är just för att hemma kan jag välja om jag vill eller inte. Här har man liksom inte något val.

Okej, så illa kanske det inte är egentligen (jag är ju inte strandsatt på en öde primitiv ö) fast just idag är det det som om jag är just på detta ställe. För det är Pingst och det är söndag. Kan det bli en sämre kombo i en småstad? Allting är ju stängt! Vilket innebär stanna hemma och dega.

Men vem är jag att klaga? Jag har faktiskt haft jättemysigt ändå. Men det räcker med 2 dagar, så imorgon är det hemgång och tillbaka till verkligheten!