Igår började genrepen inför Moves terminsföreställning på Möllan och som vanligt var det fulltös-medvetslös-känsla på det hela. Men allting gick ändå relativt bra - alla mina 7 grupper var där och kunde köra igenom, dock saknades vissa men det är liksom förluster man får räkna med. Alltid någon som kommer bort, men vad ska man göra? Som tur är var ju dom minsta 10 år gamla, så jag tror (förhoppningsvis) att dom var borta av en anledning och inte för att dom hade irrat bort sig någonstans i foajén...

Men som sagt, alla fick köra igenom och det gick riktigt bra. Jag behövde inte skälla ut någon för att dom gjorde fel, vilket jag i och för sig ALDRIG skulle göra, men somliga andra gör det.. No names! Men jag är väldigt stolt över alla mina grupper, för det är nu man ser hur mycket dom har utvecklats, vilket är en sådan grym psykologisk betalning till mig! Man känner att det man gör faktiskt ger utveckling och att dom har kul (eller det verkar i alla fall så, om inte mina elever är väääldigt bra skådisar allihop) - man gör något bra! :)

Idag börjar andra-dags-repititionerna, men inga av mina grupper ska vara med idag, utan idag är det något annat som gäller. Idag är det jag som ska upp på scenen och repa baletten! Ja, vad ska man säga om det här då...? Det kan ju gå någonstans mellan halvdant och helt åt helvette. Saken är ju den att jag sammanlagt har dansat 8 lektioner balett (4 nybörjarklasser och 4 fortsättnings) i hela mitt liv och nu ska jag stå på scen och dansa 5 minuter balett - hahaha!

Men "fake it 'til you make it!" och "just smile and wave, smile and wave" är mina favorit-citat och de motton som jag lever efter - inte i livet då utan i dansen självklart (annars hade det ju varit väldigt sorgligt).

Chilla med livet! - Fred!