Ja, vad är egentligen att vara feminist? För mig har alltid ordet varit något väldigt stark och näst intill en synonym till manshatare. Jag har också känt att feminismen får det kvinnliga och manliga att bli ännu mer uppmärksamat och tydligt, men idag fick jag mig en tankeställare. För just när det kommer till frågor som angår just den punkten är jag väldigt rak och börjar ofta mina meningar med "inte för att jag är feminist men...." osv.
Men idag så insåg jag att ordet i sig kanske inte är så fel. För det är klart, jag tycker att vi tjejer ska hålla ihop (ni som har läst min blogg tidigare om tjejer och rivalitet vet detta redan. Och ni som inte har läst den - LÄS! :P) Och jag tycker ju överlag att det är en aning svårare i vissa situationer (när det kommer till jobb framförallt) att vara just tjej. Man måste jobba liiiite mer för att bli accepterad eller få samma respekt. Vilket jag faktiskt inte har sett så tydligt innan just idag.

Ametist Azordegan som är journalist och programledare på Sveriges Radio var där idag och talade med oss om just detta. Och det var så himla skönt att äntligen höra någon verkligen säga det som man så länge suttit inne på och tänkt, men inte riktigt kunnat sätta ord på det. Tjejen är verkligen toppen skön och har som himla bra distans till allt detta med kvinnligt och manligt.
Och nu ska ni inte tro att vi satt där som manshatare, utan vi diskuterade ju självklart båda sidorna - alltså det positiva som finns med att vara just tjej.

Men i vilket fall som helst. Jag vill väl inte säga att jag är en extrem feminist, men jag är en tjej (kvinna?) som är mycket medveten om att livet inte är helt rättvist - men det är bara att kämpa vidare med sitt eget och hoppas att det kan förändra något! :)

Peace!