Det var sedan länge inplanerat att vi skulle göra ett besök på ett Zoo som ligger lite utanför Santiago. Vi hade blivit inbjudna via Tanias (Juans syster) jobb. Dom lockade med att det skulle vara kvällsvisning och djuren skulle vara mer livliga, samt att det skulle vara häftiga shower & att man skulle få mata kattdjuren! Så alla var vi riktigt laddade när vi gav oss iväg på den lilla resan som krävde en buss, en metro & ett pendeltåg. Väl på plats insåg man att Tania inte jobbade på ett litet företag för kön in sträckte sig redan runt hela parkeringen. Men så fort dom släppte in gick det ganska fort och vi var snart inne i havet av exotiska djur. Tanken kom ganska snart till mig att kattdjuren som dom har måste vara jävligt feta eller också väääldigt många om alla dom här människorna skulle få mata dom!

Men vi vandrade runt en stund på Zoo:et och såg diverse lejon, lamor, björnar, papegojor; jättesöta allihop! Sen drog kvällens "shower" igång: några indiener sprang runt och blev jagade av några cowboys, ett "country"-band spelade (vi tror att dom sjöng på engelska men det var ytterst svårt att urskilja, det lät mest som yiihaa, wowowo, yeeeaaah, gooooo, lalalala), lite längre bort hade dom något som skulle föreställa någon typ av ritual, en kvinna som sjöng (jävligt grymt, dock på något obegripligt språk), en man som spelade på en stor flöjt och en kille som gonglerade med några eldstavar. Allting var bra, men man hade nog uppskattade det mer om dom inte hade hypat upp det så mycket innan: VÄÄÄRSTA showerna... men det är väl så det fungerar här. Jag är van vid överdrifter (har en mamma som har gjort mig väldigt van på just den punkten, inget illa, hon bara överdriver om väder och andra världsliga saker! ;P) men ingen svensk slår en chilenare när det kommer till punkten: Överdrift. Så tom jag blev förvånad.
Klockan började närma sig halv tio och det började mörkna och det uppstod vissa problem att se alla djur, men vi hade fortfarande kul och alla väntade spänt på när man skulle få mata djuren! Ungifär 5 minuter innan den utlovade tiden för matningen var insåg vi att man inte skulle få mata dom, utan titta på när dom blev matade! En liten miss i informationen och ack så fel det kan bli...

Efter denna lilla besvikelse, men ändå nöjda med besöket bestämde vi oss för att bege oss hemåt. Så vi begav oss bort till pendelstationen för att ta nästa tåg. Det var då vi blev upplysta om att tågen hade slutat gå för ca. 1 timma sen och vi blev istället hänvisade till att ta en buss. Det enda lilla problemet var bara att det inte fanns någon busshållplats där vi var, eller någonstans i närheten... Så vi fick köra den Chilenska stilen; ställa oss vid motorvägskanten och vifta in en buss! Efter typ 10 dissar av förbikörande bussar stannade tillslut en, dock 100 meter längre bort, så det var bara att kuta och hoppas på att alla skulle hinna fram.

Så efter lite mer än 1 timme var vi hemma igen, hela och säkra, men hungriga och trötta: Fast vi hade haft kul! Vad man en gör blir det alltid ett äventyr i det här landet! :)