Efter att ha släpat mig ut sängen kl. 07.38, då jag insåg att jag inte kunde snooza längre, kändes det inte lika viktigt att gå till Vårdcentralen längre. Men jag tog mig i kragen och gjorde det ändå. Så jag tog på mig mina myskläder och vandrade ner till bussen. Väl framme på Vårdcentralen, efter denna extrema kraftansträngningen, insåg jag att självklart skulle detta inte vara slutet på mitt erlände. För när jag skulle betala (ja, sjukt ovärt att det kostar pengar att kolla om man är frisk. Tråkigt att bli äldre helt enkelt..) insåg jag att jag hade glömt mitt Visa-kort hemma! Som tur var tyckte mottagningssköterskan lite synd om mig och lät mig gå in utan att betala mot det villkor att jag skulle komma tillbaka senare. Så efter att ha haft en "utredning" med den mindre trevliga doktorn (kan kanske bero på mina myskläder...?) och efter att ha fällt några tårar (Nej, jag trodde inte det om mig själv) inne i blodprovsrummet fick jag åka hem, igen, för att sedan åka direkt tillbaka...

Men morgonen blev i alla fall lite bättre när jag bestämde mig för att gå in i den lilla fruktaffären mittemot vårdcentralen. Dom va så hiiimla fina och uppmuntrande så nu mår jag mycket bättre! Och jag hoppas att den kommer fortsätta vara bra nu :)

Peace!