Min kärlek: nummer 2

Först kommer Juan (självklart, det är ju ändå han som får stanna kvar i sängen om det blir trångt) men på andra plats kommer våran kära lilla vovve. Vi hade verkligen tur som fick just denna lilla krabat för han passar så bra in i våra liv. Men som alla andra så har han sina lite smått konstiga saker för sig.

1. Han favorit leksak är en gammal Coca Cola flaska, han har ju bra smak för vilket märke det ska vara på läsken, men hur som helst, den är hans ultimata favorit.

2. Han älskar att sova i sin korg, inget konstigt med det kan man ju tycka. Men jag kanske borde definiera lite bättre: han gillar att sova med en kroppsdel i korgen och en utanför. Dvs. rumpan inne och överkroppen hängandes utanför, eller tvärtom.

3. Detta är en viktiga punkten.
Varje gång han går in till grannen, där hans bästa kompis Mini (en Griffon) bor, snor han alltid massa leksaker med sig! Och hur många gånger jag än berättar för honom att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv, så fortsätter han. "Tänk som Mini tog dina leksaker, skulle du bli glad då?". Efter ett långt snack om detta med tillrättavisning och tillbakalämning av tuggben till grannen så händer detta: Mitt busskort försvinner mystiskt! Och om jag skulle varit i mina sinnesfulla bruk (som jag var när jag var 7 år och skyllde på att min katt hade ätit upp all glass i frysen när mamma blev arg över att den va slut) så borde jag misstänkt att något inte stod rätt till. Men istället för att misstänka något antog jag att jag hade tappat bort det och gick istället och köpte mig ett nytt. Men som det gamla talesättet säger "man kan inte lära en gammal hund sitta" så borde synonymen vara "man kan inte lära ny hund att sluta stjäla". För mitt i hundkorgen, lite fint söndergnagat i kanten, låg mitt månadskort.
Så kontentan av det hela är: Min hund är kleptoman.



!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0