Egentligen - så inte mig

Jag är inte precis den personen som spenderar flera timmar framför TV'n. För det första har jag inte den tiden och för den andra tycker jag att svensk TV är alldeles för ointressant för att ödsla tid på. Den ända gången jag egentligen tittar på TV är när det är sport (typ OS, VM mm.) eller om jag absolut inte har något annat att göra (vilket är väldigt sällan).

Just av den anledningen är jag inte en "serie"-människa. Men detta med undantag för 1 serie (som jag förövrigt inte ser på TV'n utan istället laddar ner) och det är Gossip Girl. Vilket jag själv tycker är otippat. Det passar inte riktigt in på min "image" :P (haha!). Men i vilket fall som helst, jag kan inte sluta följa det. Även om jag nästan i varje avsnitt - som förhoppningsvis alla andra som också följer serien - kan lista ut vad som ska hända. Karaktärerna är ju så otroligt korkade, samma misstag hela tiden! Det kanske är just det som gör det så himla intressant - man uppskattar sitt eget normala liv lite mer och känner sig sjukt smart som inte gör alla deras misstag. Och nu har det gått så långt i serien att jag tror att alla har legat/strulat/flirtat med alla. Vilket påminner mig om vissa umgänges kretsar som fanns på den gymnasieskola jag ägnade mina sista 3 år av skolgång på (men nu ska vi inte nämna några namn och peka ut någon av dom stackarna. Iofs skulle dom kanske uppskatta det, men jag ska inte ge dom den glädjen.)

Men det var allt för mig, för nu har jag laddat ner det senaste avsnittet av min serie och det är dax för mig att lämna bloggen!

Peace & Love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0