Jag har tänkt på en sak som jag då självklart måste skriva: när man skriver på internet till varandra kan det ju inte gå på annat vis än rakt åt helvette. Alltså när jag skriver då. För dom som känner mig vet hur mitt språk är: en aningen oseriöst med en stor släng av sarkasm och ironi, med en kaxig underton på det mesta (om jag inte pratar deep talk, vilket inte händer så ofta... eller...? jaja, anyway...)

Detta språk funkar alldeles utmärkt det riktiga livet (alltså det utanför datorn, för er som inte förstod att det är det så kallade "livet") eller när man skriver mer utförligt (som här där jag kan göra lite fina slag av vad jag egentligen menar). Men det är ju inte precis något man gör i en chat på Facebook... - "egentligen så menade jag inte det jag skrev, utan tvärtom typ, bara så du vet". Så hur som helst så uppstår det ju en del problem när man ska skriva som man talar, eller snarare tänker.

Dock insåg jag inte detta förens nu, på riktigt, när jag själv blev utsatt för sarkasm utan att haja det. Min tanke gick till "öööh, hon måste tro att jag är efterbliven som inte förstod det där". Men sen kom jag på - hur fan ska man veta hur det är meningen att det ska "låta". Om jag skriver: "Fan va ful du är" så kan jag ju mena minst 10 olika saker med det. Och bara för att jag vet vad jag menar innebär det ju inte att alla andra vet. Någon kanske tror att jag menar att dom rent ut av ser ut som stryk, men det jag egentligen menade var att sättet personen betedde sig på var "fult" (OBS! detta uttryck bör undvikas i skrift med folk som har en låg självkänsla). Jag tror, att utan chat-språk, skulle vi ha fred på jorden. Ish...

Fast en sak som är aaaasbra med chat-skriv är "ordet/meningen": "Hahahaha" - som att man skrattar, men egentligen behöver man inte ens göra det. Man kan sitta helt urgråten och iskall och ändå tror folk att man sitter och asgarvar... Väääärt.

Hur som helst, nu ska jag sova.